Storfrämmande & älgmöte

Nu är han på besök igen, lille Leo.



Leo ska sova här inatt och har med sig både bädd och sin canvasbur. Vorsteh kan apportera bägge delar har Ville visat. Även lhasa apso. Nu ligger vorstern platsad i sin egna bädd kan jag berätta. Det lugnar ner sig på en stund, bara han får dämpa ner den värsta Galenskapen.

For till skogs ett par timmar på förmiddagen, inte till Svallfors utan ett närmare ställe. Vi såg ingen fågel men däremot två älgar - ko och kalv! På kanske hundra meters avstånd (hur var det med avståndsbedömningen....) då de travade över kalhygget och försvann in i tätskogen. Ville befann sig vid mig just då, och brydde sig ingentingom älgarna! Han tittade och spände öronen, men inget mer. Det var jätteskönt att se.
Den här hunden är en hårding på många sätt (det vet alla som sett oss träna) men han är ingen modig hund.
Hursomhelst en härlig sväng, trots att fåglarna lyste med sin frånvaro.

Har inget mer att förtälja idag så:

Tack & hej

Villes MH-protokoll

Har skrivit av protokollet, finns ju på Hunddata http://kennet.skk.se/hunddata/ men där står ju bara siffrorna. Här kommer alltihopa:

1a.Kontakt hälsn 4 Tar kontakt själv eller besvarar kontaktbesök.ing:
1b.Kontakt samarb.: 4 Följer med villigt. Engagerar sig i Testledaren.
1c.Kontakt hantering: 4 Accepterar. Svarar med kontaktbeteende.
2a.Lek 1 leklust: 5 Startar mycket snabbt, leker mycket aktivt.
2b.Lek 1 gripande: 3 Griper tveksamt eller med framtänderna.
2c.Lek 1 grip/dragk: 4 Griper direkt med hela munnen och drar emot tills Testledaren släpper.
3a 1.Förföljande: 4 Startar med hög fart, målinriktad - bromsar in vid bytet.
3a 2.Förföljande: 2 Startar, men avbryter.
3b 1.Gripande: 1 Nonchalerar föremålet, alt. springer inte fram.
3b 2.Gripande: 1 Nonchalerar föremålet, alt. springer inte fram.
4.Aktivitet: 4 Är uppmärksam med ökat aktivitet eller oro efter hand.
5a.Avst.lek intresse: 2 Kontroll, avbrott förekommer.
5b.Avst.lek hot/aggr: 1 Visar inga hotbeteenden.
5c.Avst.lek nyfiken: 1 Går ej fram till figuranten.
5d.Avst.lek leklust: 1 Visar inget intresse.
5e.Avst.lek samarb.: 1 Visar inget intresse.
6a.Överr. rädsla: 2 Hukar sig och stannar.
6b.Överr. hot/agg: 1 Visar inga hotbeteenden.
6c.Överr. nyfikenhet: 1 Går fram efter det att overallen läggs ner. Alt. inte går fram.
6d.Överr. kv. rädsla: 1 Ingen tempoförändring eller undanmanöver.
6e.Överr. kv. intr.: 2 Stannar upp. Luktar eller tittar på overallen vid 1 tillfälle.
7a.Ljud rädsla: 2 Hukar sig och stannar.
7b.Ljud nyfikenhet: 3 Går fram till skramlet när föraren står bredvid.
7c.Ljud kv. rädsla: 1 Ingen tempoförändring eller undanmanöver.
7d.Ljud kv. intresse: 1 Visar inget intresse.
8a.Spöken hot/agg: 3 Visar flera hotbeteenden under längre tid.
8b.Spöken kontroll: 5 Kontrollerar och/eller handlar mot båda spökena. Kortare avbrott.
8c.Spöken rädsla: 5 Backar längre än kopplets längd eller lämnar platsen, alt. flyr.
8d.Spöken nyfikenhet: 1 Går fram till fig. när föraren tagit av figurantens huvudbonad. Alt. går inte fram i tid.
8e.Spöken kontakt: 3 Besvarar kontakten från figuranten.
9a.Lek 2 leklust: 4 Startar snabbt, leker aktivt.
9b.Lek 2 gripande: 3 Griper tveksamt eller med framtänderna.
10.Skott: 1 Visar ingen berördhet. Snabb koll och sedan helt oberörd.

Välkommen helg

Efter tre dagars hårt arbete är det nu välkommet med lika mycket ledighet. Är tredagarsledig en gång per femveckorsperiod, alltid lika fantastiskt att känna hur utvilad man blir mentalt.
Idag har jag inte satt min fot i vårdarbetet, utan jobbat med projekt, men vi har älgat på som dårar jag och kamraten som delar detta projekt... Vi har haft två tillfällen förut och då praktiserat själva ide´n med vårdtagarna, men nu tog vi en heldag med förberedande jobb. Det har inneburit allt annat än ordinarie arbetsuppgifter, mer likt vaktmästarens faktiskt. Förutom shopping, massa städning och inredning har vi även hamrat, spikat, borrat, burit, skruvat och svurit. Det resulterade i ett nästan färdigt "Gröna rummet" där våra fortsatta aktiviteter kring projektet ska äga rum. Vi har förvandlat ett tomt och dammigt litet omklädningsrum till ett mysigt avslappningsrum med nästan alla detaljer i grönt. Att det skulle bli sådär jäklars vackert trodde vi aldrig, höll inte på att vilja lämna mysrummet och gå hem sedan alla ljus var tända. Så över förväntan blev det. Tyvärr blev det inga "före-och-efter-bilder", det glömdes i all hast. Funderar på att fuska och knäppa kort på sopcontainern och skriva "före" på det, nästan så illa var det. :-)

Ville har en vilodag idag. Det har flängt endel främmande här och kommer tydligen ett till senare. Under ledigheten nu lär han få enmassa stimulans för kropp och själ så det går ingen nöd på honom.
Går i lite funderingar på att anmäla V till utställning såhär i vintertider. Det finns väl någon inofficiell om inte annat. Måste bara tvinga någon att vara handler först...

Förresten har jag googlat till världens ände för att hitta betydelsen av Villes stamtavlenamn "Geira". Hittar bara ett enda svar på min undran... och det är "Kvinna med spjut"? :-O

Här är han som valp, sovandes i min kusins knä:



Tiden går fort, nu är han såhär stor:



Nu är det kaffe, tjing tjong!

Ett par bilder...

... från jaktveckan i Arvidsjaur.



Suddig bild på snygg hund:
Ville spanar, utan att släppa renhornet:
Filosofen:

Trollskog:  


Nu bär det iväg i badet, har en härlig kväll på Arbeitet framför mig.

Tjing!


Historien om det rosa halsbandet

Satt och kikade på lite bilder, och råkades då se ett fotografi som gav mig glada minnen från Höstens bravader. Jag har hotat mina jaktkamrater hårt, börjar det gå rykten om det här kommer jag hämnas allvarligt på dem. Nu har några veckor gått och jag känner ett visst behov av att förklara vad som egentligen hände, utifall att denna berättelse någon gång kommer ut.

Ett av de viktigaste dressyrinslagen hos en stående fågelhund är stoppkommandot. Hunden ska stanna när man avlossar skott, gärna spontant. Själv kände jag att det fungerat okej men märkte mer och mer att det INTE fungerade med ordentlig störning i näsan... Och därför beslöt jag mig för att stundvis låta en tvättlina löpa bakom hunden i skogen nu när vi skulle bege oss till Arvidsjaur en vecka. Med två duktiga skyttar närvarande var därmed en eventuell skottsituation färdigplanerad. Ville söker trångt, så att låta en stump lina hänga med kändes inte det minsta riskabelt ur säkerhetssynpunkt.
Så begav vi oss iväg, tvättlina nedpackad och allt frid och fröjd. Väl framme kommer jag ihåg vad jag glömt - hundhalsbandet! Linan måste fästas i någonting, och att göra en sorts snara av rep eller dylikt kändes alldeles för farligt. Övriga hundar som hängde med har ungefär hälften av Villes halsbredd...
Då vi skulle ta en lov till City och DollarStore mitt i veckan tänkte jag - DollarStore har hundhalsband! Och så kom dagen, vi klev in på affären och jag styrde direkt till djurhörnan. Hittade dock bara något sorts lackhalsband med tillhörande skotskrutig scarf (vilken man ju lätt kunnat klippa bort) men i alldeles för små storlekar. Det var ju synd...
Tills jag plötsligt får syn på ett gäng rejäla, breda läderhalsband! De såg stadiga ut, precis vad jag var ute efter, tänkte jag. Förutom färgen... rosa med strasspärlor... en vorsteh kan inte ha rosa halsband... så det var ju synd. Tänkte att vi får helt enkelt spendera en vecka i finmarkerna och ta ögonblicken för träning. Stannar han på pipan skjuter vi, annars får jag se det som nyttiga fågelkontakter och ingenting mer, för med fågel framför näsan lär det bli kaos i hundhjärnan...
Gick vidare och när jag träffade kamraterna i kassan skämtade vi om det rosa halsbandet. Jag fick då en akut knäpp och ångrade mig. För tänk om det perfekta läget är framme, tänk om han står och avancerar och gör allting rätt, och så har jag inte den där riktiga hundraprocentliga kollen... det vore ju synd. Och vem träffar man på därute i Ingenmansland egentligen... nej just det ingen. Det är bara vi som ser att vorstern har rosa halsband med strass.
Så det bar tillbaka till djurhyllan. Sedan åkte halsbandet på några gånger i skogen, vi fick aldrig skjuta för honom ändå men kul hade vi.

Bildbevis:



Jaktsväng

Hemkomna efter en trevlig förmiddagsjakt, konstaterade tidigt att man klär sig på tok för varmt. Det är rena värmeböljan nu, runt 7-8  varmgrader skulle jag tippa på att vi haft därborta idag.

Vi delade upp oss, jag och S, eftersom jag ville gå själv med Ville. Annars går vi mest med andra ekipage, och det är bra det också. Men nu när vi bara skulle vara ute några timmar tänkte jag försöka få ut så mycket som möjligt av turen...
Och Ville har haft två fågelkontakter!
Först stötte han en tjäder, lite eftergång blev det men han hejdade sig ganska snabbt och kom tillbaka. En kvart senare stånd på tjäder igen (samma tupp?) , såg dock inte om han reste den själv eller om fågeln lättade när jag kom. Var precis i en kurva, kanske 30 meter från mig. (ska aldrig mer jaga i glasögon - dom immar!) Ville stannade den här gången på stoppsignalen. *heja*
Bra träning för unghundshjärnan. Tror det behövs många fågelkontakter innan det börjar likna någonting...
Jag ser på hunden att han tänder till när det händer, han går från valp till vuxen direkt.
För övrigt har han sökt mycket fint. Gick ovanligt stort, tror det beror på att han börjar känna till marken riktigt väl nu, plus lite extra energi då mina arbetshelger innebär mindre aktiviteter. Han hade en glöd som höll i sig länge. Kul att se!

Solen hade knappt gått upp imorse när vi for, och vi hade turen att få se en stor tjädertupp på grusvägen. Flera minuter satt vi och betraktade honom från bilen, han for inte trots att vi körde jättenära. Det är verkligen mäktiga djur. 
Såg även en räv efter samma väg faktiskt. Samt  S såg älgko & kalv på sin runda.

Vi har som sagt Bamse boendes på marken. Han hälsar åtminstone på ibland.
Idag hittade jag ännu ett björnrivet träd. Gick fram och undersökte, och mycket riktigt - tydliga klösmärken. Djupa och vassa.
Fick en speciell känsla kan man säga, både rädsla och förtjusning. Mest rädsla där en stund. Kände en viss lättnad väl tillbaka till bilen. *haha*
Såhär på avstånd kan jag tycka att det är fantastiskt att få se sådär tydliga spår efter ett rovdjur!

Nu vila & mys för både två- och fyrbenta.




Höftledsdysplasi

Ända sedan domen kom från SKK - att Ville har HD C - har jag tagit reda på mer information om just höftledsdysplasi hos hund, vad det egentligen är för något och hur avläsningen går till. Och framförallt - om det är som folk säger - att röntgen vid ett senare tillfälle kan visa ett annat resultat.
För mig är HD när kula och skål inte passar ihop. Att det kan ändras någon liten millimeter under hundens uppväxt kan jag förstå, men att folk säger "ja jag musklade upp honom ett par månader och röntgade om - fick B istället för C" - hur tusan går det till? Det kan ju rimligtvis inte vara möjligt, liksom att en som har diskbråck inte kan cykelmotionera sig frisk.
Det intressanta i kråksången är att mycket tyder på att det faktiskt finns endel "luddigheter" när det gäller SKK:s avläsning. Dels finns flera rapporter om att samma röntgenplåt kan tolkas olika av två docenter. Använder man inte Norbergs vinkel? Nej bara vid gränsfall mellan A/B vanligtvis.
Sedan detta med slappa leder. Hunden kan på grund av detta få B på en plåt och C på nästa beroende på dagsformen. Sederingsmedel har enligt flera rapporter inverkan, särskilt på hundar som diagnosiserats med slapp led.
Hur som helst kommer Ville att lyftas upp på röntgenbordet igen till våren. För uppfödarens och för min egen nyfikenhets skull. Chansen att han får B är inte särskilt stor, men den finns uppenbarligen.

Nu är det här ämnet tillräckligt stött och blött för ikväll, imorgon piper klockan långt före tuppen och vi beger oss ut på jakt, äntligen må jag säga då det var en hel vecka sedan sist.


Ny bloggadress!

Flyttat från http://vorstehbus.blogs.se och hit, pga att jag tyckte den förra sidan var himla krånglig. Är inte så fiffig på engelskt fackspråk och har annat att göra än att sitta och tjorva uti datan.


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0