Villes blogg

Den stora träapporten och mellandummyn packades ner i väskan, och ut i beckmörkret begav vi oss. Ville var taggad efter en passiv dag, så det är dämpa-övningar som gäller. Vilket han fogar sig efter ganska bra, även om han är minst sagt explosiv. Det är krut i den här hunden vill jag lova. :)

Världen består av vatten och is just nu, men som tur är har det tinat på stora ytor, så parkeringar är i stort sett isfria. Man slipper vara rädd att slå ihjäl sig. Är tillräckligt blå på högerknät sedan förut.

Nog behöver vi träna lydnad, det råder det inga tvivel om! Både jag och Ville är så ringrostiga, särskilt jag i vissa moment. Det tar en stund innan alla detaljer - t.ex. hur jag rör händerna, står osv - klaffar. Linförigheten ser bra ut, inkallningen också. Hålla och bära apporten fixar han galant. Hämta apporten struntade vi i idag, är väldigt glad över det för det är typiskt mig att göra ogenomtänkta saker som bara blir kaos. :blush: När V är så laddad som idag, då är det dömt att misslyckas. Bättre att förebygga konflikter oss emellan och istället köra på att lyckas.

Är ganska nöjd med träningen idag, det var kul att komma igång och vi avslutade såklart med raj-raj i skogen. Trodde han skulle dräpa sig då han dundrade fram mellan träden som en dåre.:D

Detta är vad vi ska träna på först och främst nu:

* linförighet
* fritt följ
* lydnadsinkallning
* gripa apporten
* passivitet (bli bättre på att belöna tystnad!)

Nu väntar vi bara på snön också. Skid- och dragutrustningen väntar ivrigt på att få användas!

I övrigt är allt bra med Villobert. Han lever och frodas, är frisk och kry. För er som undrat om hur det går med svansen, den är helt läkt nu. Veterinären vill inte göra någonting åt den, utan har filosofin att det kan bli bättre med åren. Jag ska tänka på att han inte blir kall osv. Visst får jag lägga honom på röntgenbordet, men det är ingenting de rekommenderar när han är såpass fräsch. Så det är bara att hålla tummarna till nästa år.

Planer smids kring att skaffa träningsfåglar till sommaren. Stora planer till och med. ;)
Min tanke är att - förutom den enorma träningsmöjlighet som ges - Ville får anstränga svansen succesivt och på så vis kanske hålla bättre i längden. Då blir det inte lika enorm påfrestning som det annars blir då man hips vips är på jakt vecka 25 och marken ska dammsugas kors och tvärs på ett intensivt sätt.
Spännande blir det i alla fall, om vi skrider till verket och ger oss in i detta på fullaste allvar och på rätt sätt så det inte blir som sist, 25 rapphöns som inte kunde flyga utan föll som stenar i gräset. :D

Är rejält sugen på regelbundna träningsträffar nu när jaktsäsongen börjar vara över. Ni som läser detta och är intresserade får gärna kommentera eller höra av er till mig. Kanske kan man bestämma en dag/tid/plats och köra principen "den som kommer kommer". Eller?